Hej Ella, hur är läget?
Allt är bra, precis varit hos min fysioterapeut och tagits hand om!
Härligt! Berätta för oss om din första tid i Märsta och Skånela?
Jag körde min första provträning runt juni detta år och började sedan träna aktivt i augusti. Parallellt med träning och spel med damerna är jag även assisterande coach i F15 samt studerar mitt sista år på GIH’s Tränarprogram, och går även TU6.
Säsongen startade helt okej för mig och jag lyckades spela en bra match (enligt mig) mot Kungsängen i ATG Svenska Cupen under försäsongen. Efter den matchen fick jag tyvärr otur med en meniskskada som utvecklades sig, och därmed fick jag operera knät i början på oktober. Som tur var så var det inte så illa så är redan tillbaka på handbollsplanen redo att köra på igen och fortsätta min utveckling!
Förra säsongen spenderades i Finland, berätta om din tid där?
Jag hade kommit till en punkt i livet där jag kände att jag hade tappat bort mig själv. Då kände jag att det bästa för mig skulle vara att åka på ett utbytesår via GIH, till mina föräldrars hemland och bo i den kultur och med det språk jag är uppvuxen med i hemmet. Sedan bestämde jag mig för att äntligen försöka satsa mer på min egna handbollskarriär och se hur långt jag kan ta mig.
Jag har inte gjort detta innan eftersom jag aldrig har riktigt trott på mig själv. Jag har även haft stora problem med prestationsångest och andra psykiska besvär som jag började ta tag i innan och under flytten till Finland! Jag provtränade med Dicken och IFK Helsingfors och valde tillslut det sistnämnda innan säsongstart. Parallellt med träning och spel med HIFK’s damlag var jag även assisterande tränare i HIFK’s A-flick (Motsvarighet inom Svensk handboll är damjuniorer). Sedan studerade jag även på yrkeshögskolan Arcada. Det blev inte mycket fritid p.g.a mitt fulla schema men den fritid jag hade spenderades med släktingar, lagkamrater samt aktiviteter med andra utbytesstudenter. Det var sjukt roligt att få lära känna studenter från andra länder som t.ex Sydkorea, Irland, förenade arabemiraten o.s.v. Men kom absolut närmast med en person från Tyskland/ Teneriffa och en annan från Nederländerna! Men absolut närmast kom jag mina lagkamrater, vilket inte är så chockerande eftersom vi umgicks många dagar i veckan i hallen.
Under säsongens gång utvecklades jag enormt med hjälp av ett otroligt engagemang av huvudtränaren Nils Kühr, ass. tränare Linda Cainberg och målvaktstränaren Vanja Radic. Jag fick inte så mycket speltid vilket är förståeligt med tanke på mina otroliga målvaktskollegor Roosa Niemi och Tia Lehtinen, samt att jag hade precis kommit tillbaka från en korsbandsskada. Sedan lyckades jag även bryta min hand mitt under säsongen genom att slå på en boxnings-automat, inget jag rekommenderar att göra (haha!). Höjdpunkten på denna säsong var när vi i slutet av säsongen vann brons i slutspelet. Det var en otrolig härlig känsla, och något jag aldrig kommer att glömma. Ett helt otroligt lag, ska inte ljuga saknar Helsingfors och HIFK något otroligt. Speciellt mina målvaktskollegor som jag kom närmast! Jag hoppas på att få tid till att åka dit och heja på dom under slutspelet i April.
Fantastiskt! Ny match på söndag då Örebro gästar Vikingahallen. Hur tycker du början på säsongen har varit för laget och hur ser förväntningarna ut till helgen?
Vi hade en någorlunda tuff start där vi inte riktigt kom upp till den nivån som förväntades. Detta resulterade i (tror jag) i ett bristande självförtroende som gjorde att vi inte riktigt orkade kämpa på mentalt i de sista minutrarna på en del matcher. När vi sedan fick ett poäng mot OV Helsingborg och efter ett otroligt bra spelarmöte så hände något anser jag. Vi började arbeta mer för laget och la laget för jaget. Vi började hitta våra platser mer och började ha mer attityd, mer kämparglöd samt ett driv på träningar vilket sedan reflekterades på matcherna. Vi hade tre raka segrar vilket höjdes oss ännu mer. Tyvärr fick vi ett bakslag i helgen mot Tyresö där många i laget var besvikna. Men under veckan har vi försökt bygga upp oss igen både spelmässigt men även i självförtroende. Mina förväntningar inför matchen mot Örebro är att vi visar samma driv och attityd som vi har gjort de senaste veckorna och jobbar för varandra ända in i slutminuten oavsett resultat, och kammar hem dom där två-poängen. För dom poängen hör hemma i Vikingahallen! Jag hoppas att vi är noggranna, spelar enligt avtalen och ger publiken bra handboll att kolla på. Sedan har jag även stora förväntningar på Skånela-klacken, att dom låter högst av alla seriens hemmaklackar!
Magi! Som vanligt undrar vi, vem tror du blir matchens lirare på Söndag?
Svår fråga! Hittills har majoriteten gått till Vilma Wiberg och Anna Mossberg, men jag hoppas på att Svea Tenggren får den denna gång genom att ha kommit till mycket kontringslägen, eftersom detta brukar skapa sådan stor energi till hela laget och läktaren!
Önskar dig och laget stort lycka till på matchen, heja Skånela!
Solidsport snabblänk till matchen:
https://solidsport.com/skanela-if-damer/games/g/pn831ptb
